Abstrakta och konkreta substantiv?

Vad är abstrakta och konkreta substantiv?

Abstrakta substantiv

"Abstrakt" är något som endast kan uppfattas i tanken eller fantasin.                                              Exempel: Man kunde inte se vad hans målning föreställde.                                                                      Den var verkligen "abstrakt".                                                                                                                    "Abstrakta substantiv" är namn på egenskaper, känslor, tillstånd eller förlopp.

Exempel på abstrakta substantiv:

  • lačhipen - godhet
  • kamlipe - kärlek
  • baxtalipe/bastalipe - lycka
  • bučaripe/butjaripe - arbete
  • ačhipe - vila
  • intresantipe -intresse
  • barvalipe - rikedom
  • nevipe - nyhet
  • kulturipe - kultur
  • romanipe - Romsk kultur 
  • diskusijpe/disputipe - debatt
  • sikadipe/sikijpe - lektion
  • čhavoripe  - barnslig

Konkreta substantiv

"Konkret" är något som direkt kan uppfattas med syn, hörsel, känsel, smak eller lukt.                      Exempel: Du måste visa mig något "konkret" om jag skall tro att det finns guld i gruvan.                    "Konkreta substantiv" är namn på människor, djur, växter och saker.

Exempel på konkreta substantiv:

  • džuvli - kvinna
  • čhave/čhavoro/bejato - barn
  • mačka - katt
  • sikhijarno/študento - elev
  • graj - häst
  • makh - fluga
  • bozija - ormbunke
  • breza - björk
  • lampaš - lampa
  • fano - luft
  • patros -tidning 
  • paprušengero nevipe - nyhets magasin
  • žurnalo - journal 

Översikt över substantivet

Vad finns det för olika grupper och former hos substantivet? När du kommunicerar väljer du substantiv från olika grupper.

Sedan ändrar du formen på substantivet för att beskriva mer om det.

  • Genus - olika sorters substantiv: maskulinum, femininum,
    utrum och neutrum.
  • Numerus - är det en eller flera stycken? Singular och plural form av substantivet.
  • Bestämd och obestämd form - är det en bestämd person eller sak? Bestämd och obestämd form av substantivet.
  • Kasus - äger denna personen något? Finns det någon som är släkt med någon? Finns det något som tillhör saken? Nominativ eller genitiv form av substantivet.

Genus - olika sorters substantiv

"Genus" är namn på en grupp av substantiv, som har samma egenskaper.

Genus i svenska språket:

  • Maskulinum
    papus/phuro dad - Farfar.
  • Femininum
    mami/purani daj - Mormor.
  • Utrum, n-genus
    bero - Bil.   beijro - Båt.  vurdon - Vagn/kärra
  • Neutrum, t-genus
    čher/kher - Hus.

Numerus - är det en eller flera stycken?

"Numerus" är ett namn på två olika former hos substantivet, där det antingen beskriver en eller beskriver flera av någon eller något.

Det finns två numerus:

  • Singular, ental
    Joi ijegila/ajgenila/xulajila  jekh graj - Hon äger en häst.
  • Plural, flertal
    Joi ijegila/ajgenila/xulajila graja - Hon äger hästar.

Bestämd eller obestämd form. Är det en bestämd person eller sak?

"Bestämd och obestämd form" är två former hos substantivet, där det beskriver om någon eller något är bestämt eller obestämt.

  • Obestämd form
    O Olle lel-pe te anela jekh bero = Olle skall hämta en bil.
  • Bestämd form
    O Olle lel-pe te anela o bero - Olle skall hämta bilen.

Kasus - ägande eller icke-ägande?

Äger denna personen något? Finns det någon som är släkt med någon? Finns det något som tillhör saken?

"Kasus" är i svenskan namn på två former hos substantivet som handlar om ägande och icke-ägande: genitiv och nominativ.

Genitiv

"Genitiv-formen" beskriver ett ägande, ett släktskap / nära förbindelse eller att det finns någon eller något som tillhör.

Beskrivning av ett ägande:

O Allanesko  polica/raftos  -  Allans hylla.

Att någon är släkt eller i nära förbindelse med någon:

o Ollesko phen -  Olles syster.
šefosko/šefesko butijakiere/bučakiere lenas-pe  marikli/bokoli -  Chefens anställda fick tårta.

Beskrivning av att någon eller något tillhör något:

1. krovosko  blexos/daxosko blekaTakets plåt.2. krovosako blexos/daxosako bleka - Takets plåt.

čhetibengo/khetanebengo membros ačhen čalo/tšalo - Föreningens medlemmar är nöjda.

klubengo membros/člani ačhenas čale/tšale - Föreningens medlemmar var nöjda.

Nominativ eller grundform

"Nominativ-formen" beskriver ett icke-ägande, ett icke-släktskap / icke-nära förbindelse eller att det inte finns någon eller något som tillhör. Denna form kallas även "grundform".

Beskrivning av ett icke-ägande:

O Pertti   makhela/farbasarela   jekh  polica/raftos - Pertti målar en hylla.

Att någon inte är släkt med eller i nära förbindelse med någon:

1.O Olle  kamela i LisaOlle tycker om Lisa.    2.O Olle  rikerela i Lisa - Olle tycker om Lisa.

Att det inte finns någon eller något som tillhör saken:

jov hin apo   krovo/daxos - Han finns på taket       

Konjunktioner

Konjunktioner binder ihop två stycken huvudsatser. Huvudsatser är lite förenklat satser som skulle kunnat stått för sig själva. Exempel på konjunktioner är: ama/abe conj men , och, så snart, men (då), och då, och ändå (anger en motsättning);  aba conj = men, så snart ; de conj = men, som; ampak conj= men; dock ; ma conj =men; kajča conj=men, utom att, att; samo conj =. bara,mennumaj conj = endast, men;

ta/te/aj conj = och; ta...te/te...te conj =både...och ;

 "och"                        

ta/tha conj = och ,men (då), och då, och ändå (anger motsättning)                                                    ta/tha conj = och, men sedan, och sedan, och ändå (anger motsättning);                                        thaj conj = och , men då, och då, och då, och ändå (visar på motsättning).                                        tha conj =och, men, då;  tha = och , men (används ofta i stället för instr. kasus i betydelsen, med, i sällskap med, besittning av, bära på                                                                                                          pa conj = och, och sedanpale conj = och (kontrasterande), å andra sidan; Me som o raj, tu pale rom san.= Jag är kungen  å andra sidan  är du zigenare.;    pal conj =och (conj. efter substantiv), å andra sidan (conj. efter substantiv); napal conj =och sedan, sedan, efter det; napale conj =och sedan, sedan, efter det; pa conj = och (då), ja (vanligen i början av meningen); pale conj= och (då), då; palem conj =och (då), då. ändå, (och) ändå, men, fastän, ändå; ta conj =och än, och; tai conj =och då, och sedan, och; te conj= och, och sedan; meg conj =och, å andra sidan, på; medig/meg conj =före det, före den tidpunkt då, eller annars... inte (med impf. används villkorligt), annars... inte (med impf. används villkorligt) ,snarare än, tidigare än;  medig conj = som, till dess att, tills; mer/sajt conj =för       odoleske conj därför                 ka conj 1. att 2. för         kaj conj = att ,för, sedan     kaj conj =eftersom, därför att; mer conj för                        sar conj som, memég conj tills

mer conj eftersom

még te conj även om, även om

míg conj tillsdan, hur, sedan, för         ča kaj conj förutom, förutom det, förutom att;               mer conj =för, nämligen, eftersom;

még conj tills


még te conj även om, även om

míg conj tills

de kîn conj eftersom, för

dekin conj sedan, för, sedan när, hur länge

purme conj då, efter det/den, efter att;

pal dava conj för detta

paladava conj för detta, därför

paldava conj därför

ex. Jag spelar fotboll och lyssnar på musik. "Jag spelar fotboll" fungerar som mening för sig självt och "(Jag) lyssnar på musik" fungerar som egen mening. Alltså är dessa huvudsatser och eftersom de bundits ihop med ordet "och" så är det en konjunktion

ex. Hon gillar glass men tycker mest om godis. "Hon gillar glass" fungerar som mening självt och även "(Hon) tycker mest om godis" också.

Konjunktioner
Konjunktioner binder samman lika delar i en text. Subjekt med subjekt: Jag och min familj
objekt med objekt: Spagetti eller potatis
huvudsats med huvudsats: Jag sjunger men dansar inte.
Vanliga konjunktioner är: och, eller, men, fast, utan, för, så
Huvudsats
En huvudsats blir en bra mening helt ensam.
En huvudsats kan vara lång eller kort.
Vi äter. = kort mening med bara en kort huvudsats.
Jag och min stora härliga familj äter spagetti och köttfärssås till middag idag och vi äter alltid youghurt eller havregrynsgröt och mackor till frukost tillsammans varje dag. = lång mening med två huvudsatser.
Subjunktioner
Subjunktioner kallas också bisatsinledare.
Subjunktioner inleder en bisats som är en del av en huvudsats.
Vanliga subjunktioner är:
(Handlar om tid) när, då, innan, medan, tills, inte förrän, sedan.
(Handlar om orsak) därför att, eftersom, fastän, för att, trots att, även om, på grund av
(Objekts-sats) att
(Villkors-sats) om, ifall
Det finns många många fler bisatsinledare, men detta är de vanligaste.

Bisats
En bisats kan inte vara en mening ensam, den måste alltid komma tillsammans med en huvudsats.
En bisats är en satsdel i en huvudsats, alltså objektet, tiden, platsen, eller något annat adverbial.
I en bisats finns det alltid en subjunktion, subjekt och verb. Det kan också finnas fler satsdelar än så. De kommer inte i samma ordning som i en huvudsats. Såhär kommer satsdelarna i en bisats:
subjunktion, subjekt, satsadverbial, verb 1, verb 2, objekt, plats, tid, andra adverbial
​De färgade orden är bisatser och de svarta är huvudsatserna där bisatserna ingår.

Exempel:
Eftersom han aldrig har lagat pannkakor förut måste han läsa i en kokbok.
Medan margarinet smälter i stekpannan vispar han ihop två ägg och fyra deciliter mjölk i en djup skål.
Bengt steker inte pannkakorna direkt därför att smeten bör vila i tio minuter innan han börjar steka.
Tillslut blir de riktigt fina fastän han aldrig har stekt pannkakor förut.                                     

Subjunktion                                                                                                               En subjunktion binder ihop en huvudsats och en bisats (eller två bisatser) som oftast hänger ihop på något sätt, så att bisatsen inte kan stå själv. Detta är ofta följeord såsom ex. eftersom, när etc.

ex. Jag gick hem eftersom det började regna. "Eftersom det började regna" kan inte stå självt eftersom den hör ihop med "Jag gick hem", annars går det inte att förstå någonting utav meningen, alltså är den en bisats. Ordet eftersom binder alltså ihop en huvudsats med en bisats och är då en subjunktion.

ex. Han blev ledsen när hans kanin dog

"När hans kanin dog" kan inte stå ensamt eftersom det saknar mer information. Om du säger det högt så kan du nog förstå att man väntar på något mer, "När hans kanin dog.... ," Ja va hände då? Den kan inte stå för sig självt och är då en bisats. "När" binder ihop en huvudsats och en bisats är då en subjunktion.

Så det gäller helt enkelt att bli duktig på att kategorisera satser om de är huvudsatser eller bisatser, sen är det ganska enkelt att dra slutsatsen om det är subj. eller konj.

Tycker man det är svårt att tillämpa kriteriet med vilka satser som fungerar ensamt så finns det en regel för huvudsatser och bisatser men den kräver att man är rätt duktig på grammatik, 

Subjunktioner.

Nedanstående är de vanligaste "underordnande konjunktionerna" i svenskan. I satsläran kallas dessa ord för "fogeord". Fogeorden inleder en bisats och binder samman den med huvudsatsen. Se vårt arbete om satslära.

De inleder bisatsen.

Exempel på hur de används:

  • som (tillsammans med ordet "just") Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt.
  • Jag kom hem, programmet började. Nils gav mig en fin present, jag fyllde år.
  • under det att Anna var flitig, under det att Lisa var lat.
  • Sedan Berit hade åkt, körde jag in till stan för att handla. Ivar tvättade bilen, sedan barnen hade gått till skolan.
  • Sven kör som en galning. 
  • Hon är dubbelt så gammal som lillan.
  • Sven kör såsom en galning. 
  • Karl jobbar såsom lärare.
  • Berit anlände från Stockholm, innan det blev mörkt. Jag tog bussen till jobbet, 
  • emedan det regnade. 
  • Hon frös så att hon skakade.
  • Olle skämtade, alla skrattade.
  • Han ville gärna, att vi skulle hälsa på
  • Jag kommer, om du lovar att vara snäll.
  • Stina gick till stranden för att bada. 
  • Bilen startade, fastän det var så kallt.
  • Vi gick hem, därför att festen var tråkig.
  • När han kom hem, var det kallt i huset. 
  • Karl jobbar som lärare.
  • Eftersom Sture var i Spanien, höll vi festen själva. 
  • ifall Ifall du ger mig pengar, kan jag handla.
  • Medan Karl skalade potatis, dukade jag. 
  • Sture åkte till Göteborg, medan Berit väntade i Stockholm.