Genus

Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb. Maskulinum är i språkvetenskapen ord som betecknar grammatiskt manligt genus. Femininum är i språkvetenskapen ett grammatiskt genus som brukar motsvara kvinnligt kön. Reale eller realgenus är ett genus i svenska och flera andra språk. I svenskan tillhör i praktiken alla de substantiv vilka har den bestämda artikeln den, genusgruppen reale. I det svenska språket har skillnaden mellan maskulina och feminina ord i stor utsträckning upphävts och pronomina han och hon har, då de inte avser personer, ersatts med ett enda pronomen, den. Pronomen-(pronomina) i stället för namn; plural: pronomen eller pronomina är en mångsidig ordklass som trots att den i de flesta språk bara innehåller ett fåtal ord är mycket betydelsefull. Förhållandet gäller för den övervägande delen av världens språk, även om det också finns språk där pronomen inte är lika vanliga som i indoeuropeiska språk. En viktig grupp inom denna ordklass innehåller ord som kan användas "i stället för" ett substantiv eller egennamn i satsen, till exempel kan ordet flickan i satsen Flickan sitter på sängen ersättas med ett personligt pronomen: Hon sitter på sängen. Personliga pronomen är en typ av pronomen som uttrycker en viss grammatisk person. I en sats representerar det en grammatisk fras som i regel har nämnts eller kommer att nämnas. Substantiv eller namnord är en ordklass. "En ordklass är en grupp av ord som delar ett antal grammatiska särdrag, vilka är relevanta för språket i fråga. Hur många och vilka ordklasser som används inom ett språk varierar i hög grad". Ord i denna ordklass betecknar konkreta föremål och substanser samt abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring. Ramsan ger förstås en förenklad bild av vad substantiv faktiskt är, då den fokuserar på konkreta substantiv.

Neutrum är ett genus i svenska och flera andra språk. Kallas ibland t-genus och känns i svenskan idag igen som ett-ord. I modern svenska står neutrum i motsats till utrum-genus. Substantiv som har neutrum-genus får ofta ändelsen -et i bestämd form och har om de slutar på konsonant vanligtvis samma form både i singularis och pluralis.

Neutrum är ett genus i svenska och flera andra språk. Kallas ibland t-genus och känns i svenskan idag igen som ett-ord. I modern svenska står neutrum i motsats till utrum-genus. Substantiv som har neutrum-genus får ofta ändelsen -et i bestämd form och har om de slutar på konsonant vanligtvis samma form både i singularis och pluralis. Exempel: Hus, huset. Ett hus, flera hus. - Tak, taket. Ett tak, flera tak.

Vokalslut brukar för neutrala substantiv innebära pluraländelsen -n: Bi, biet. Ett bi, flera bin. - Äpple, äpplet. Ett äpple, flera äpplen. - Hjärta, hjärtat. Ett hjärta, flera hjärtan.

I två sådana fall byts slutvokalen ut: Öga, ögat. Ett öga, flera ögon. - Öra, örat. Ett öra, flera öron.

Alla neutrala substantiv som slutar på -i samt ett litet antal andra neutrala substantiv får -er-plural. Exempel: Bageri, bageriet. Ett bageri, flera bagerier. - Parti, partiet. Ett parti, flera partier. - Vin, vinet. Ett vin, flera viner.

Om ett ord finns i både neutrum- och utrum-form, betecknar ofta det neutrala ordet något mer obestämt och vagt eller något icke-levande, icke-personligt. Exempel: Såg du något? Såg du någon? Det vanligaste är att neutrum syftar på icke-levande ting.