Grammatik

Romskans grammatik liknar övriga indoeuropeiska språk. För den som försöker förstå och lära sig lite från de här sidorna är det ett par saker som kan vara bra att ha klart för sig från början förutom att stavningen kan variera. Det ena är att romskans ordföljd är friare än svenskans. Det beror delvis på att svenskan inte gör skillnad på substantiv som är subjekt eller objekt. Romskan har en särskild böjningsform för substantiv som används som objekt och då kan man mer fritt variera ordföljden. Tyskar och ryssar har samma fiffiga arrangemang i sina språk. En annan sak som kan förbrylla är att man kan hoppa över orden jag, du, han, hon, vi, ni och de. Det gör finnar, ryssar och spanjorer oftare än romerna, men man kan göra det därför att verben har böjningsformer som visar vem som utför handlingen.

Grammatiska termer som används på sajten - alfabetisk ordning:

Adjektiv: röd, stor, varm, våt
Adverb: skrev snabbt, gick snabbt, gick framlänges, skriver snyggt

Demonstrativa pronomen: den här, den där, de här, de där

Femininum: Kvinna, flicka, kviga - (kvinnligt kön)
Futurum: ska tala, kommer att tala, ska gå, kommer att gå

Genitiv: mannens, husets, skrivelsernas, Evas
Genus: kön: han eller hon

Imperativ: tala! gå! visa! ropa!
Imperfekt: talade, gick, visade, ropade, var, hade
Indefinita pronomen: någon, ingen, något, några, någonstans
Infinitiv: att tala, att rita, att stava, att gå
Interrogativa pronomen: vem, vad, när, hur?

Komparativ: rödare, större, varmare, våtare
Konditionalis: skulle gå, skulle visa, skulle vilja
Konjunktiv: vore, ginge, finge (både svenska och romska använder andra verbformer)

Maskulinum: Man, pojke, tjur - (manligt kön)

Negation: inte, don't, nej
Numerus: antal, en eller flera, dvs singular eller plural

Particip: talande, visad, målad (t ex en talande man, en visad tavla, en målad tavla)
Passivium: talas, talades, talats, visas, visades, visats
Penultima betyder näst sista stavelsen (panorama, vakat)
Perfekt futurum: kommer att ha talat, kommer att ha gått, kommer att ha visat
Perfekt particip: visad, trodd, påkostad, målad
Personliga pronomen: jag, mig, han, vi, oss, de, dem
Plural: bilar, husen, tankarna, idéer
Pluskvamperfekt: hade talat, hade gått, hade visat
Possesiva pronomen: min, mina, din, hans, hennes, sin, vår, deras
Prepositioner: i, på, under, framför, medan, mellan
Presens: talar, går, visar, ropar, är, har
Presens particip: talande, gående, troende, svävande
Pronomen ord som används i stället för substantiv

Reflexiva verb: tvätta sig, roa sig, bete sig, klä sig
Relativa pronomen: som, vilken, där, då

Substantiv: bil, hus, tanke, idé
Superlativ: rödast, störst, varmast, våtast

Verb: gå, tala, visa, ropa, är, har
Vokativ: Maria! Du grabben! Allihopa!

Det romska alfabetet i Sverige

Använd nedanstående tecken när du skriver eller publicerar romska texter i Sverige.

Standarden beslutades av modersmålslärare och andra språkarbetare vid Språkrådets språkvårdsseminarium i romska 2010.

A a Akhor

B b Bakhro

C c Curuli, Cara

Č č Čiral Tš (för kale), Tj (för lovari)

Čh čh Čhurik, Čhon

D d Dand

Dž dž Džukel

E e Efta

F f Foro, Federi

G g Gono

H h Harmonika

I i Iv

J j Jag

K k Kan

Kh kh Kham

L l Love, Louvo

Lj lj Ljil, Ljuma

M m Maro

N n Nakh

Nj nj Njamo, Enja

O o Ofto

P p Patrin, Patrn

Ph ph Phabaj

R r Roj

S s Sap

Š š Šošoj

T t Tover

Th th Thav

U u Učhalin

V v Vast

X x Xar

Z z Zen

Ž ž Žamba

Symbol:

A    B    C   D   E    F    G    H   I   K   L      Lati. namn:

ā  bē   cē   dē   ē   ef   gē  hā  ī  kā  el  em [aː][beː][keː][deː]

Latin (IPA):

[keː][deː][eː][ɛf][geː][haː][iː][kaː][ɛl]

Symbol:

A B C D E F G H I K L 

 Lati. namn:

ā bē cē dē ē ef gē hā ī kā el em

Latin (IPA):

[aː][beː][keː][deː][eː][ɛf][geː][haː][iː][kaː][ɛl]

Uttal

Uttalet är okomplicerat och mer okomplicerat har det blivit därför att romer har påverkats av länderna dom bor i. De romer som är uppvuxna i Sverige pratar ur mitt perspektiv den klaraste romskan, medan spanska, franska och ryska romer pratar mer otydligt - fortfarande mitt smala perspektiv. Ord från det land romer bor i letar sig in i språket, så det är också en förklaring att det är lättare att förstå en rom från det egna landet.

Syftet med den här websidan är inte att lära ut de absolut perfekta uttalet utan mer att ge en bas för att kunna lära sig och kommunicera med romska. Betoningen varierar också, t o m hos samma talare. Det verkar som om att betoningen på näst sista stavelsen på ord som slutar på vokal och på sista stavelsen på ord som slutar på konsonant, är rätt säkert. Undantag finns. Ibland tycks det som två stavelser i rad betonas.            Vokaler

Vokalerna är som på många andra europeiska språk, t ex spanska. Svenskan har ju sina egna varianter i uttalet av a, o och u, som vi glömmer just nu.

a, e, i, o, u
a är som a i katt
e är som e i Sven
i är som i i vinst
o är som o i koll
u är som o i ko

..

Konsonanter

Många konsonanter kan uttalas som i svenskan. Om man t.ex. utgår från sj- och tj-ljuden, så finns det tonande s och sj. Vi har ett hårt h-ljud som liknar vårt vanliga icke-stockholmska icke-norrländska sj om det uttalas bak i halsen, som skrivs som x och uttalas ungefär som den ryska bokstaven x dvs som tyskans ach.

Vi har också dj som uttalas med både d och j och inte som i svenskan med bara j.

Vi har -ng som i svenskan, men man uttalar g, precis som engelsmännen t ex tango som uttalas tanggo.

Romska skrivs på många olika sätt beroende på vilket land den som har skrivit texten kommer ifrån. Nedan är en variant som kan skrivas med det vanliga engelska alfabetet.

x = [eks],[kh],[ch är den tjugofjärde bokstaven i det moderna latinska alfabetet. I svenskan uttalas den i regel som ks, men som s då den står initialt i ett ord. I romskan kan den uttalas på olika sätt dvs. kh, ryskans x, och som ch som tyskans ach, .
sh = dusch som i engelskan
š =[ʃ] sch-ljud, eng. sh c=[ts] ts i tsar ch = som i engelskan .[ sk] i skynda č = tš [tj,t͡ʃ ],[ ch i eng. catch],I de flesta språk uttalas den som tj i tjur (IPA: [t͡ʃ]). j = som i svenskan
o= [ɔ]å-ljud u=[ʊ] o i opera ez = [z] tonande s eller z, som i tyskans Sie eller engelskans s mellan två vokaler lazor, z i engelska zon
zh = tonande sh som i franskans jour - bonjour. zj är en alternativ stavning som jag använt på den här websidan

Det finns ju en del att tillägga t ex att olika dialekter varierar och flyter samman kring k, ch och t.                       Kale variationen har starkt påverkats av finskan grammatiskt vilket innebär att viktiga bokstäver omedvetet bytts ut, detta påverkar både kommunikation och språkförståelsen. T.ex har bokstaven š ordet šukar, šilalo,deš etc.ändrats till bokstaven x eller h t.ex xukar, xilalo, dex. Vidare har även bov, lav, nav etc. ändrats till v har om förvandlats eller bytts ut till u t.ex. bou, lau, nau.

Utöver dessa så blandar man också ihop bokstäverna; b, d, f, g, k, p, t, u, v med vise versa p, t, v, k, g, p, h,t, v, u osv. Exempel: drada-trada, fudar-vudar,

Notera också att man ibland till och med tappar första bokstaven vilket skadar språkets förståelse t.ex. prasta -rasta xev-xeu

Bokstäverna g-, k, č, š, tš kan också skrivas och uttalas med dž t.ex. gindo džina-kina; kher - čher-tšer

Det finns även konsonanter som flyter in i varandra och uttalas på lite olika sätt t ex sh och ch. Andra exempel är d, g och dj och även dj och zh. ž =[ʒ] j i franska je